|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
 
|
Den
här runstenen står uppställd vid ett gravfält som
ligger på den högsta punkten på den största av de
åsar som löper utmed hela Selaön. Gravfältet heter
Åsa, och förutom runstenen finns här även en
imponerande stensättning med 24 uppresta stenar. Därtill
hittar man omkring 250 olika typer av gravsättningar: runda och
kvadratiska högar, stensättningar av olika storlek och
utseende samt ett antal så kallade bautastenar.
Det är faktiskt en av de bäst bevarade fornminnesplatser som
finns i Sörmland, och därmed väl värt ett
besök.
Det här är den enda av de runstenar som finns
på Selaön och som omnämns av den förste runologen
av
dem alla, Johannes Bureus.
År 1602 reste han nämligen hit
på order av kung Karl IX för att undersöka platsen. Det
märkliga är dock att Bureus inte skrev något om en enda
av de övriga cirka tjugo runstenar som idag står
uppställda med jämna mellanrum längs vägarna upp
mot Överselö kyrka. Varför? Hur kunde du?
Ristningen är delvis bortnött, och så verkar fallet ha
varit redan på Bureus tid. Lite konstigt är det, för
den yttre slingan är djupt huggen och tämligen väl
bevarad. På Bureus gamla teckningar finns även inledningen
och avslutningen avbildad, och dessa partier står inom parentes i
transkriberingen nedanför runorna under bilden.
Det sägs att man
försökte flytta runstenen till Tynnelsö herrgård
för att där göra något slags monument. Man
spände för 12 oxar för en vagn, men de kämpade och
slet för att rubba stenen, trots att det gick utför.
Därför gav man upp, och när man sedan skulle dra upp
stenen igen behövdes bara 3 oxar! Märkligt, inte sant? Det
är säkert en helt sann berättelse ...
|
(þroti ·)
a(u)k · rulef · auk · ystin · auk·
nasi ·
auk · glaki · þiR · ristu ·
stin ·
þtina · at · arst(in · faþur
sin)
"Trotte och Rolef och Östen och
Nasi och Glägge, de reste denna
sten efter Arnsten, sin fader."
Det
är troligen fem bröder som rest stenen, och namnen
är ganska ovanliga förutom Östen. Glägge
och
Arnsten förekommer
endast på den här stenen. Trotte
(styrka) är troligen ett tillnamn från
början, liksom
Glägge
(skarpögd) och Nasi
("han med näsan").
|
|
|
Den mycket typiska R-runan visar att
även denna sten kan vara ett verk av den på Selaön
flitigt förekommande runmästaren Balle. Stenen
saknar dock signatur. Här till vänster ses
skeppsättningen som ibland kallas "Åsa domaresäte".
|
Selaön är ett populärt
utflyktsmål, inte minst för alla fornlämningar och den
vackra Överselö kyrka med sitt kloster och målningar av
Albertus Pictor. Förutom detta lockar Åsa gravfält
varje
vår busslaster av fikasugna blomälskare, som låter sig
bedåras av de vackra backsipporna som alltid blommar här i
ett överflöd. Senare under sommaren doftar hela åsen av
backtimjan! Hela åsen är faktiskt ett Natura
2000-område, vilket betyder att det ingår i EU:s
naturvårdande program med syfte att bevara kulturella
områden med höga naturvärden. Det kan vara så
vitt skilda miljöer som ekdungar, skärgårdar,
uråldriga naturskogar, klippformationer och sjöar för
att nu nämna några. Här rör det sig om
mångtusenåriga betesmarker på en mycket torr ås
med visst kalkinslag i jorden. Det gör att växter som trivs
här inte finns på så många andra platser
över huvud taget idag. Backsippan är ett tydligt exempel
på just detta!
|
|
Utsikt över
dalen om man står med ryggen mot runstenen
|
En synnerligen informativ skylt finns
uppställd vid ingången till gravfältet. SÅ
önskar man att det var på fler ställen!
Vägsträckningen tvärs över ön på de
två huvudåsarna är säkerligen densamma som den
var under vikingatiden, och det är lätt att
föreställa sig dåtidens landskap när man
står här.
|
|
|
|
