runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker


Sö 90 Lövhulta 

Lövhultastenen
Den här stenen är ännu en i raden som man inte skulle inse vara en runsten, om man inte visste det eller råkade se skylten bredvid. Ytan är i bedrövligt skick och platsen för stenen är under ett nedhängande träd ...

Runstenen hittades hur som helst år 1888 med runorna vända nedåt. Den sprängdes i sex delar för att den ansågs hindra jordbruket. 1961 sattes den ihop igen och restes på sin nuvarande plats invid vägen mellan Eskilstuna och Sundbyholm.

För att lättare kunna se hur slingan verkligen ser ut under lavarna har jag gjort en frihandsritning med musen (se nedan). Den är väl inte alltför vacker, men jag hoppas att man i alla fall kan skönja hur stenen ser ut i uppmålat skick! Jag ska passera stenen i vår, och jag tror att den kan ha fått en ansikts-
lyftning.


: atuitr : raisti : stein --- at :
aisi : faþur : sin : þrutaR : þiakn :


"Andvätt reste (denna) sten efter Est (?), sin fader, en dugande man."

Den andra runan tolkade Brate som en o-runa enligt transskriberingen i Runverket, men Wessén har senare konstaterat att det inte alls rör sig om en runa utan en naturlig försänkning i stenen (se min bild här bredvid).

Namnet på den döde är lite osäkert, ty om det ska vara Est rör det sig sålunda om en felristning. Det finns inget bättre förslag än att det kanske har stått aisl, men även då måste ristaren dabbat sig.

Ornamentiken och þrutaR : þiakn går igen på flera stenar i trakten, till exempel den vid Kolunda, Sö 112, men även Stenkvista kyrkas runsten har likheter, Sö 111.
Runslingan