|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
Sö 106 Kungshållet, Kjula
ås
 
|
Denna
ståtliga runsten står rest i Kjula vid den gamla vägen
mellan Eskilstuna och Strängnäs, alldeles intill den plats
som i äldre texter kallas Tingshögen och Kungshållet.
Som synes på bilden reser sig flera mäktiga gravhögar
kring stenen, men av det stora gravfält som ursprungligen funnits
här återstår inte mer än det man kan se just runt
Kjulastenen. Troligen sträckte sig gravarna hela vägen bort
mot Högstena, Sö 105, och
fram till den nya motorvägen. Idag är det bara ett enda stort
grustag av hela åsen.
Det finns flera indicier som tyder på att den här stenen
hör ihop med Ramsundsberget, men
även med en uppmärksammad sten i Uppland, som kallas
Brostenen.
Kjulastenen har därtill en mycket intressant inskrift,
vars innebörd än idag är osäkert tolkad i sin
helhet. Storheter inom runologin såsom Bugge, Brate och von Friesen har alla sina tolkningar
och läsningar, liksom även Wessén.
Det man tvistar om är som vanligt hur den poetiska omskrivningen
av stordåden ska tolkas och vilka runor man faktiskt kan
läsa osv. Jag ska försöka ge några fler
förslag till det som finns i Runverket, och som återges
under runorna till vänster.
Namnet Spjut finns inte i någon annan
inskrift eller i något annat sammanhang över huvud taget,
och det rör sig med största sannolikhet om ett tillnamn. Det
finns några forskare och författare som menar att alla
vikingar hade ett namn ombord på skeppen, men ett annat hemmavid
- Spjut skulle
alltså vara det namn krigarna kallade sin mäktige
hövding på färden i västerled.
Vem var då denne Spjut?
Det är här kopplingen till Sigurdsristningen, Sö 101, blir intressant! Det finns
några olika förslag på släktskapet mellan de
inblandade personerna, och dessa presenteras längre ner på
sidan. Helt klart är i alla fall att Alrik, Spjut och de andra har
tillhört en mäktig och betydelsefull släkt i dessa
trakter!
|
+ alrikR : raisti : stain x sun x siriþaR x at x sin faþur x sbiut x
x
saR x uisitaula x um x uarit : hafþi x
burg x um brutna : i : auk x um barþa +
x firþ x han x karsaR x kuni // x alaR x
"Alrik reste stenen, son till Sigrid, efter sin fader Spjut, som
västerut varit hade, nedbrutit borg och i den slagit
(anglosaxarnas) här. (Anglosaxiska) fästena kände han
alla."
Eftersom Alrik är
så noga med att säga att han är son till Sigrid,
så är det inte särskilt svårt att
förstå hur betydelsfull Sigrid måste ha varit. Hon
tycks ju till och med vara mäktigare i anseende än vad Spjut
är, annars verkar det otroligt att han nämns först
på andra plats i den så kallade resarformeln.
|
Borg i närbild - lägg märke till b-runan och
g-runan
|
Bilden
till höger
visar namnet på resaren Alrik samt
slutordet 'alaR' på
fornyrdislagstrofen. Bilden ovanför visar ordet borg, där samtliga runor
har den karakteristiska form som går igen även på
Ramsundsbergets Sigurdsristning! Öppet b, ganska rakt u, rundat
och utsvängt r samt stunget k = g. Likheterna är för
många och för uppenbara för att man ska kunna
avfärda dem. Som man kan se på runstensbilden går
dessutom vissa element i ornamentiken igen på den
här stenen och Sigurdristningen. Det finns en teori om att Spjut eller
någon annan har haft med sig en dyrbar vävd tapet hem som
krigsbyte från t.ex
England, med just detta samgermanska mytiska stoff avbildat.
Någon
(kanske Sigrid) har sedan bett denne okände runmästare att
använda mönster och motiv även på dessa
runristningar. Låter ganska troligt tycker jag!
|
Alrik + alaR
|
Slutet på inskriften är som
sagt skriven i metrisk form och transkriberad lyder den:
saR væstarla
um varit hafði,
borg um brutna
i ok um barða;
færð han karsaR
kunni allaR.
|
Direktöversatt blir det en
läsning närmare vad det faktiskt står med runor:
som västerut
varit hade,
brutit borg
och borgmän däri slagit;
befästningskonster
kunde han alla.
|
Otto von Friesen har ett annat
(något bristfälligt) förslag, där vissa av runorna
måste omtolkas:
Sá væstarla
umb verit hafði,
borg umb brotna
baug umb Barða.
Færð hann kǫrvar
kunni allrar.
|
Om man översätter detta
förslag till läsning blir det som följer:
Vida i väster-
väg han farit,
borg han brutit
barder kuvat;
alla sjukdomars
art han kände.
|
Om man utgår från de namn
som nämns på Sigurdristningen,
och lägger till den här inskriften får man ett antal
möjliga konstellationer som ser lite olika ut beroende på
hur man läser. Det man kan vara helt säker på är
att Sigrids far hette Orm och att Alriks far var Spjut. Men sedan då? Brate
tror att Sigrid var gift först med Spjut och sedan med Holmgers son Sigröd. Otto von Friesen
menar istället att Sigrid i sitt andra äktenskap var gift med
Holmger, och fick med honom sin andra son, Sigröd. Själv tror
jag att Wessén ligger närmast sanningen, nämligen att
Spjut och Sigröd är samme person! Han är i så fall
son till Holmger, gift med Sigrid, och tillsammans har de sonen Alrik!
|
Brate föreslår
följande släktskap:
|
Orm
|
Holmger
|
|
Sigrid
|
^
|
1.
Spjut
|
<
gift med
>
|
2.
Sigröd
|
Alrik
|
|
|
|
Wessen
vill göra följande uppställning med
utgångspunkt i att Spjut och Sigröd skulle vara samma person:
Holmger
|
|
Orm
|
^
|
|
^
|
Sigröd
Spjut
|
<
gift med
>
|
Sigrid
|
|
Alrik
|
|
|
von
Friesen föreslår följande släktskap:
|
Orm
|
|
|
Sigrid
|
|
1.
Spjut
|
<
gift med
>
|
2.
Holmger
|
Alrik
|
|
Sigröd
|
|
|
|
|
