Lärda runologer hävdar att verbet i inskriften (kerþu) är ett felristat ord, där ristaren först skrev 'keþru', varefter han upptäckte felet och ristade om ordet. Det tror inte jag, för tittar man på 'r'-, 'b'- och 'þ'-runorna på stenens övriga platser, så är det lätt att läsa in ett 'bru' i ordet. Det verkar troligare att ristaren de facto har gjort ett misstag, men detta upptäcktes först efteråt, och felet bestod istället i att han glömt ett ord - nämligen bro! Man kan läsa i en fotnot i Närkes runinskrifter att en S. Lindqvist tyckte likadant 1963, men hans teori avfärdas utan vidare. Jag håller faktiskt mer på Lindqvists teori än övriga auktoriteter. Se på bilden här nedanför och bedöm själv!